Kommer ihåg när jag själv väntade barn.
Dom första sparkarna.
Det var så helt otroligt.
Jag skulle kunna springa runt hela livet och vara gravid.
Fullständigt älskade det.
Trots ischias och illamående och oron med C efter det som hände med P året innan.
Sitter med handen på Puzzels mage och känner hur det pickar lätt därinne.
Det är en sån fantastisk känsla.