Ja, jag har döpt honom till Tvåan.   *ler*
Sorry Mia.
Totte fungerar ibland också.
Har experimenterat en hel del med hagen för honom.
Byggde först en hage med tak, men det blev ohållbart.
Mest för att jag inte ens kunde komma in.  *ler*
SÅ, det fick bli en rätt stor hage istället.
Innan han är helt tam och klappbar vill jag ha honom i vardagsrummet helst.
Ja, jag säger fortfarande han, fast jag inte vet vad han är för kön.  *ler*
Här hälsar Tvåan på Prinsen.


I vanlig ordning är Prinsen en snäll Farbror Prinsen.
Han är så liten och barnslig i huvet så det är väl därför det fungerar så bra.


Han är ljuvligt söt.




Idag har han sprungit runt och lekt jättemycket i hela vardagsrummet.
På kvällen hittade han upp i klösträdet.


Ja, sen har jag återigen varit till veterinären med Musse.
Han har inte ätit nästan alls och hittills har han stått still i vikt, men nu har han gått ner och det är inte alls bra.
På både gott och ont så hittade dom inget på honom idag, mer än att han har vätska i buken.
MEN, det togs ut lite vätska med en spruta och hon undersökte och konstaterade att det med all trolig säkerhet inte var FIP.  DET var ett bra besked.
Vätskan visade ingen infektion heller.
Det togs även några röntgenplåtar och alla inre organ som man kunde se, såg ok ut.
För att även kolla att njurarna inte tagit stryk så togs det även ett blodprov på honom.
Vi var där i över en och en halv timme och gjorde allt det här.
Musse var verkligen jätteduktig.
I fönstret i undersökningsrummet stod det en påse James Wellbeloved och jag gav honom lite.
Och raskt så knaprade han i sig lite.
Duktig kisse
Lika raskt åkte Matte iväg till djuraffären och köpte några påsar.
Ja, det gav ju inte så mycket trots allt idag.
Han fick även lite vätska i nacken igen för att vätska upp honom.
Det har varit en lång dag och nu sover han.
Trots allt så HAR han nu gått upp i vikt och ligger nu över vikten han hade när han kom för en vecka sen.
MEN, det säger inte så jättemycket just nu.
Självklart äter han inte JW nu när vi kommit hem.
*suck*
MEN, jag fortsätter med det som Marie lärt mig.
Ger honom mat var tredje timme för att han ska få i sig och att inte magsäcken ska krympa ihop.
Problemet med katter är att det går så fort och dom är sjukt svåra att truga.
MYCKET lättare med hundar.
Man viftar bara med lite skinka eller en bit ost eller vad som helst framför näsan på dom så gapar dom och glufsar i sig.  *ler*
Lilla goa Musse med stort grönt bandage om tassen efter blodprovet.


Prinsen och Musse äter.
Nåja, Prinsen tog upp hela platsen så Musse kom inte ens åt maten.
Han är verkligen stor i alla bemärkelser.