Myspys i vanlig ordning.
MEN


- Matte, kan du hjälpa mig att väcka Farbror Prinsen ?
- Jag vill leka nu istället.


- Nähä......   :-(
- Totte, kan du komma och hjälpa mig och väcka Farbor Prinsen då ?


- Får väl försöka själv då när ingen vill hjälpa mig.
- Ålar lite så vaknar han nog.


- Reser på mig och..................


- ............. vänder mig om så MÅSTE han vakna.
- Samtidigt som jag boxar lätt i Farbror Prinsens ansikte.


- Ber till högre makter boxar rakt på nosen.


- *suck*
- Snälla Totte, KAN du inte hjälpa mig ?


- Provar att ge honom en puzz.


Men inte heller det hjälpte.
Stackars lillstumpan.

- Hm............. Nu tänker jag gå härifrån, men VILKEN av dom här tre tassarna är mina ??
- Jag har väl inte tre framtassar va ?


- Matte, vad krångligt det blev ?!


- Funderar en stund till.


Till slut lyckades hon både lista ut var hon hade sina tassar och komma loss ur Prinsens fasta grepp.


- Öh, va händer ?!


- In i dimman igen Prinsen.
- zzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzz

Dom fick vara med och vara vän med Frasse.
Frasse är en urmysig kisse som bor med sin Matte Gunilla.

Äntligen på bild.
Först lite blyg


hm..... Kanske inte den bäst säljande bilden eller ?


Okej, här kommer en lite bättre då.  *ler*


Alert


Ser söt ut


- NU räcker det va Matte.
- Nu får du försöka hitta ett bra hem åt mig.
Totte vinkar bort mig med tassen.


SEN tog Totte slut.

NU har både Sessan och troligen Svartenbrandt fått ett hem.
Kvar är bara min älskade Totte.
Ska hem och fota järnet och få några bra bilder på honom.
Sötnöten
Sessan har sålt sig själv flera gånger om.
Henne hade jag kunnat sälja minst 4gånger.
Nåja, inte jag utan Akutgruppen.

Här hittar du Totte på Akutgruppens sida.

Jättetrevlig familj var och hälsade på igår.
Dom hade två små barn med sig.
Den ena lilla gick fram till terrariet och kikade in.
Vet inte vad hon hade förväntat sig lillskruttan, men helt klart inte en orm.
Ett illtjut och sen gick hon därifrån.   *ler*
MEN, dom var rätt nyfikna på honom iallafall.
Totte visade sin bästa sida när han glatt fräste åt dom små barnen.
Bra jobbat Totte.
INTE rätt sätt att få ett nytt hem va !!
Sessan är ju liiite försiktig av sig.
Men, när hon fick för brorsan, så kom även hon fram och åt korv från både barn och vuxna.
Dom är inte vana vid småbarn mina kissar.
Har ju inte så många i den åldern i min bekantskapskrets.
Men dom var jättegoa och lyssnade verkligen på sina föräldrar, även om det var svårt att hålla sig i stillhet när dom helst ville klappa på kissarna.
Prinsen, som ju faktiskt är van och uppväxt med en 3åring, försvann som en avlöning.
Catarina, VAD beror det på ?   *ler*
Dom kommer tillbaka en gång till och träffar henne och lämnar en filt.
Sen när hon är klar kastrerad och vaccinerad och chippad och såret läkt så får hon flytta.
Min lilla plutta.

*ler*
Det är inte bara Farbror Prinsen och Farbror Vitöra som är förebilder.
Nu börjar småttingarna bli så stora så även Bandits hyss är tilltalande.
FAST, dom börjar lite lugnt.
Sitta i kartong är bra övning.


- Nu är det din tur Totte.


Nu är det bara en tidsfråga innan dom sitter i kylskåpet eller vitrinskåpet.  
Bandit

Kommer det ikväll
Håll tummarna

Nu är klockan snart halv åtta. Ute börjar det ljusna så smått. Själv har jag varit uppe sen 5ca.
Alla katterna vaknade glatt och tyckte att mat var en bra ide.
Man ska SOVA när man FÅR, inte vara uppe med Matte, men men.
Nu sitter jag på tåget till Söderhamn sedan en timme tillbaka.
Hemma ikväll igen.


Igårkväll åkte jag och Prinsen för att lämna av liten Svartenbrandt till Fia, Millans dotter.
Fia bor i TRÅNGSUND.
Bara så ni vet vart ni kan hälsa på sedan när ni ska köpa liten-stor Svartenbrandt.
Det är jätteenkelt att hitta dit.
Liiiiiiiiiiiiiite svårare att hitta därifrån dock.  :-)
Nå, Prinsen studsade glatt in i Fias lilla, men urmysiga lägenhet.
I köket fanns ju torrisar.
*mums*
Jag hade nämligen svultit Trillingarna för att lättare få fatt i Svarten och eftersom Prinsen befann sig i hallen han med, fick även han svälta lite. 
Ställde buren med Svartenbrandt i Fias säng och plockade ut honom.
Tog honom sedan till lådan för att visa var den var.
Han försvann sen in under badkaret och pep lite ynkligt.
Mattes hjärta blödde lite där.
Han kom dock fram lite senare och nosade omkring.
Nu är ju Tant Millan LÄSKIG, så han tog sin tillflykt under badkaret igen.
PRINSEN, som inte älskar att åka bil eller nåt, tog SIN tillflykt under Fias säng.
Där la han sig sen för att softa när jag skulle åka.
Han kunde helt klart tänka sig att bo där med Svarten.
Herregud, inte kunde jag väl lämna stackars Svarten alldeles ensam ??!
Nej, snälla Prinsen kunde stanna och göra honom sällskap.
Till slut fick Fia krypa under sängen, hon fastnade nästan stackarn, och försöka jaga ut Prinsen därifrån för att jag skulle få med honom.
Ut kom han INTE frivilligt.
Inte ens blötmat kunde locka ut honom.
*suck*
Jag är helt övertygad om att det kommer gå kanon.
Ser fram mot bilder vad det lider och självklart rapport.

Lika bra jag avslutar med hemresan.
Vet att det kommer en kommentar om det.
När jag skulle hem så satte jag på min GPS.
Det finns ju en så fin knapp där det står "HEM" som man kan trycka på.
Det gjorde jag.
Sen körde jag efter Millan.
Millan bor INTE norr om stan.
Millan bor typ i närheten av dotter Fia i Trångsund.
Typ Hanine eller nåt.  *skratt*
Att köra efter Millan var alltså en rätt dålig ide.
När jag kört runt i en rondell ett varv så vaknade till och med jag upp.
- Här ska jag ju inte åka ??!!
- Varför gör jag det ??
Millan stannade
Jag stannade
Jag vek mig av skratt och Millan fick återigen sina farhågor besannade.
Inkan kan man inte släppa ut själv utan guidning.

Men alltså, betänk.
Inkan åkte ÄNDA ner till Schweiz aaaaaaaalldeles ensam.
och HITTADE.
Konstigt va ??
*skratt*
Resan bjöd dock på en hel del lustigheter.
MEN, det är inte plats för det här.
Erica, om du läser, jag var ett stenkast ifrån dig igårkväll.

Det gick lysande.
När vi väl var där vill säga.
Åkte hem i tid.
Tyckte jag.
Hur svettig som helst så hann jag faktiskt i tid.
Trots allt
*ler*
När jag var klar så såg vardagsrummet ut som en upp och nervänd krigszon.
Soffan stod på ända mot väggen och bordet över halva golvet.
Väl där så var det bara ut med en och en.
Inte ett pip sa dom.
Vare sig om sprutan eller när jag skulle ha ut dom.
Annars fräser dom.
Jag tror helt klart att det är rätt beslut att dela på dom.
När dom nu var i min famn så verkade dom gilla det.
Nån som känner nån som vill socialisera Totte eller Sessan ett tag ?
Svartenbrandt börjar få Bandits sammetslena underbara päls.
Himla tur att han flyttar.
Om ca 3-4veckor ska vi tillbaka för kastration, chipmärkning och den sista sprutan.
Sen är det leverans förhoppningsvis.   *ler*
För övrigt tror hon att dom är äldre.
Kanske 14-15veckor.

- Hur kan du Matte ?
Snacka om att vara svikare i dubbel bemärkelse. 
- Om jag får dåligt samvete ?
- Nej nej, med dom här blickarna sover man kolugnt om natten.



- Du Sessan, det kommer bli bra.
- Matte har inte pratat i telefonen om att du ska flytta än.


- Jag gömmer mig bakom dig Farbror Prinsen.

är mums.
Just nu så får Trillingarna sin mat nästan i mitt knä.
Allt för att jag ska kunna klappa och pilla på dom.
Mat KAN man nämligen inte avstå ifrån.
Synd att jag inte kan ha kameran i högsta hugg bara och att jag har en sån fullständigt värdelös mobilkamera.
*sur*
Idag serverades det grillkorv.
EGENTLIGEN var den faktiskt till Maria, men det var några som var såååååååå intresserade och grillkorv kan man dela i lagom små bitar och portionera ut.
Dom är sååååååååååå underbart ljuvliga och Svarten har totalt stulit mitt hjärta.  :-(
FATTAR inte hur man kan vara så kolsvart som honom.
Fattar å andra sidan inte heller hur ingen mer än jag kan falla så bladask för dom små liven.  :-((

Fick några bilder på främst Prinsen och Svartenbrandt igår.
Prinsen är så go och lekfull och Svartenbrandt är verkligen svart som natten.


















En liten bonus på söta Sessan. Hon gömde sig lite blygt i Agriaburen medan brorsorna stökade runt med Prinsen.

Ja, mina fötter är det garanterat ingen som är speciellt intresserad av.
MEN, jag måste få visa mina vatten"skor" jag har på vattengympan.
Det kallas skor.  *ler*
Så här ser dom ut.


Och såhär ser dom ut när dom sitter på foten.
Det sitter en rem under foten också, så dom sitter kvar.
Hajar ni ?
Dom är alltså inte tunga, utan snarare tvärtom.
Det är sånt där flytdon i dom, vilket gör att det blir tungt på grund av att man måste få dom att stanna i vattnet.
Däri ligger det jobbiga.


SÅ, lovade jag ju katter.
Dom är extremt svårfångade.
Bandit ställer dock ofta upp.
Om Matte ställer upp stolarna på bordet så visst, då ställer Bandit upp på att lägga sig där och posera också.
Att Matte sen inte kan ta kort är ju inte hans fel.
Det där med ljussätttning har väl en del att önska.


Totte tyckte att det kantiga elementet var skönt ?!


Medans Sessan följde Bandits exempel med stolen på bordet.
Fast inte förrän Farbror Prinsen satt och övervakade på bordet såklart.


Då kunde hon sen lägga sig i lugn och ro och kika på vad jag gjorde.


Att passa Trilling gör en hungrig.
Farbror Prinsen har matpaus.


Men han fick inte vara själv länge inte.
Raskt så kom även Svartenbrandt och Sessan till matbordet.
- Nej, inte lipa Svartenbrandt.
- Jag veeeet att jag inte kan könsbestämma dig.
- MEN, du är inte speciellt samarbetsvillig heller.
- Sådeså !


Och eftersom det blev så trångt vid matbord nummer ett så gick Farbror Prinsen ner till matbord nummer två.
Där serverades maten på en fin bricka från Katteljen och med ett mjukt fårskinn under.

Gos


Prinsen har fått ett extra öra helt plötsligt.


Nu växte visst en hel katt fram.
Åtminstone två öron, för resten av katten växer samman med Prinsen.
- Nej, dom säljs inte i par !
- Köp två, betala för en.
hehe


Jag lovar, det är två katter.


Älskade goa Farbor Prinsen  ***Love***

HÄR kan ni läsa den.
Tack Wikki för förmånen att få vara med.

Kissarna har haft det bra under mina tre dagar på rymmen.
Emilie som bott här, blev störtförälskad i "Mini-Tamlin".
Men hon tyckte om dom allihop.
Min goa granne Helena har också hjälpt till att tömma lådor och ge dom mat och självklart gosa.
Varje gång jag är borta så längtar jag massor av efter mina 4benta vänner.

Veterinärbesöket idag gick bra.
Jag är så otroligt tacksam över dom underbara veterinärer jag har.
Annika och Therese.
Idag fick jag tag på Therese, som efter att ha lyssnat på mig stuvade om i sitt program och tog emot mig en snabbis.  Jag är djupt tacksam för det.
Therese lyssnade på hjärta och klämde och kände, men hittade trots allt inget.
Totte var uttorkad men annars hyfsat pigg.
Innan vi åkte idag så lyckades jag sakta och försiktigt klippa hans klor.
Tänkte att det kunde vara en god ide, för är det nån av kattungarna som är spott och fräs och vassa klorkobra så är det Totte.
Jag har en hel del rivmärken efter hans sylvassa klor.
Han blev uppvätskad, fick penicillin och lite B-vitamin.
Han hade rätt schyssta åsikter om behandlingen, men Therese tyckte bara att det var bra.
Ett friskhetstecken
Och skillnaden mot när jag var in med Musse var stor.
Musse älskade kissen bara låg ju där.

På grund av veterinärbesöket så har jag jobbat hemma idag, vilket kissarna har varit rätt nöjda med.
Och allt är sig likt.

Bandit kanske väntar på att det ska växa upp svamp i korgen.   *ler*


Farbror Prinsen är lika trygg idag som för tre dagar sedan.




Man kan ligga i trygghet i Farbror Prinsens mjuka famn och kika ut på fåglarna utanför fönstret.


Men ibland blir Farbror Prinsen så trött så trött.


Och då rycker Farbror Kungen Vitöra in istället så Farbror Prinsen får vila sig lite.


Sessan tycker att det är helt okej med Farbror Kungen Vitöra också.






Svartenbrandta fick också vara med och ligga hos Farbror Kungen Vitöra.


Jag vet att dom har saknat mig.
Speciellt Oliver som är rätt mycket Matte-gris, men dom har haft det bra.
Tusen tack älskade E och stort Tack kära Granne Helena.

Nu ska jag powernapa en stund innan jag ska iväg och handla ingredienser till Operatårtan.
Återkommer med uppdateringar senare ikväll.
Tjingeling

Idag har han gått upp 15gram.
Låter inte så mycket kanske och det är det ju iof heller inte, men han går UPP.
Jag är extremt nojig just nu, jag vet.  :-(

och jag är klart orolig att det ska vara samma sak som Musse.  :-(
Nu har kissarna åtminstone slutat att kräkas.
Städade hela lägenheten igår så nu känns det fräscht.
Har vägt alla utom Svartenbrandta som jag har svårt att få tag i.
Efter avmaskningen så har dom gått ner i vikt, vilket självklart fick mig att bli jätteorolig.
Men med massor med mask i magen så blir det säkert så.
Ber om ursäkt om ni sätter frullen i halsen.
Sessan har nu gått upp.  Först 1295 sen ner till 1225 och nu väger hon återigen 1295.
Far fram som en skållad råtta så henne lär det inte vara nåt fel på.
Svartenbrandta far också fram som en skållad råtta, men måste få tag på henne för en vikt till.
Totte däremot har gått er från 1220 till 1125. Inte jätteallvarligt kanske, men han står still där och är inte alls lika i farten som dom andra två. Snarare som Musse var.
Lite mer still.
Usch, INTE kul alls det här.
Nu ska jag iväg till vattengympa så får vi se sen.