Dag 07 – Min allra bästaste vän
Eftersom rubriken säger "Min bästa vän" så skriver jag om 1 vän.
Anna är den som jag haft som vän längst.
Min första och endaste vän i ca 9år från 10års ålder och till 19 år var Ingela.
Jag förlorade henne i Cystisk fibros en majdag 1980.
Fram till 2000talet så hade jag ingen vän.
Mitt liv var inte enkelt, jag var ensamstående och bjöds ofta in när "Gubben var borta" på en fika.
Det är inte så roligt att känna att man alltid är en utfyllnad för nån annan, så även fikorna försvann.
Ja, det var JAG som valde bort dom.
Det var inte roligt längre att bara bli bjuden när dom "andra" kände sig ensamma.
Jag kände och var ensam jämt.
SÅ, Ensam stod jag.
Utan vänner.
Hade självklart mina underbara barn och hundarna.
Senare även katt.
Sen träffade jag "min Anna" som jag så ofta skriver.
Det skiljer oceaner mellan oss.
Anna är kolugn. Det är inte jag.
Anna har haft ett lugnt och stadigt liv med mamma och syster och pappa som hon träffar ofta och regelbundet. Det har inte jag.
Anna är kräsen i maten. Det är inte jag. Äter allt, nästan. *ler*
Anna är under 40 och rätt långt också. DET är INTE jag.
Anna bor ihop med sin älskling och dom har det bra. Det gör INTE jag. ELLER, jo, men det gör ju jag med juh ?! Har ju hela 5älsklingar jag delar lägenhet med. Dom är dock rätt dåliga på att betala räkningar och städa. Men det är smällar man får ta.
Anna accepterar mig för att jag är den jag är. DET gör ju jag med dock.
Anna är lång. haha DET är INTE jag.
Min älskade Anna är min allra bästa vän.
Vi har delat en hel del genom åren nu.
Vi träffades på mitt förrförra jobb första gången.
Vi bodde då i samma kommun och reste till och från under rätt många år samma väg.
Det var då vi lärde känna varandra.
Trots allt som skiljer oss åt, eller kanske tack vare, jag vet inte, så trivs vi bra ihop.
Och det beror inte bara på att vi delar våra två största intressen och njutningar här i livet.
Choklad och Hasseludden
Kära älskade Anna, den här dagen är till dig.
Bilden är tagen när vi var på Fjäderholmarna förra sommaren.
Vill också säga att jag har några till få vänner som jag är såå glad över.
Tack !
EN bra vän är allt som behövs egentligen, en som ser en för den man är och accepterar alla eventuella egenheter som man kan tänkas ha. Avstånd kan inte hindra en sån vänskap, utan man tar bara vid där man sist slutade då man träffas igen.
Är glad för din skulle att du har Anna, en sån vän hade jag oxå men en dag så gick hon bara upp i rök och hon har vägrat förklara för mig vad som hänt eller vad jag kan tänkas ha gjort. Var ledsen ett tag men nu struntar jag i henne, kan hon bete sig så illa så vill jag inte vara hennes vän ändå.
Kramar Malin
Jag har oxå en bästa vän, vi har varit det sedan vi var sex år gammal.Att ha någon som man kan tala om det mesta för, och vet att det stannar där :))
Kram och ha en fin dag!
Vad skönt att läsa att du har en vän som betyder så mycket för dig Inkan och jag tar för givet att du betyder lika mycket för henne.
Jag är så oerhört lyckligt lottad att jag har tre såna vänner som jag kan luta mig mot i alla lägen och som alltid finns där för mig. En av dem har funnits där i 55, en i 35 och en i 25 år.
Utan såna vänner blir livet mycket svårare och tråkigare.
Så vackert inlägg om din vän Anna....
♥-e Kram från mig!
Så härligt att du har en så fin vän! Tycker det blir svårare med åren det där med kompisar, själv känner jag många men det är få som är riktigt nära... Var rädda om varandra!
Extravarma kramar och tassklappar från dina bloggvänner :-)
Vad underbart att höra att du har en så fin vän. Ta väl hand om varandra :) Kram
