Älvdalen Del 7 - Ligan "In action" 4 av 4 Bandit

- Han började i alla fall på golvet.
- Jaha, då ska vi se vad vi ska utforska här.


- Jag börjar med att utforska den öppna spisen.


- Jo, det är gott om plats här och det är den rätta hårdheten i stenarna.
- Lägger man sig ner så finns det gott om plats att kunna sova sen, om jag vill det.


- Funderar på nästa steg.


- Dit upp måste jag ta mig.
- Det ser högt och bra ut och fullt med grejer man kan kryzza emellan.
- Hm, undrar hur man kommer dit upp?
- Får ta mig en funderare.


- Och därborta finns gott om roliga skåp att hoppa in i.


- Eh va?!
- Tyckte jag såg en Kopia av mig därute.
- Tänk så kul om Matte kunde få TVÅ Banditer.
- Visst Matte ??
- Vet du Bandit, EN av dig räcker alldeles utmärkt faktiskt.   *ler*


- Matte Matte, det är inkräktare i mitt hus !?!?
- OCH det finns en Kopia av mig därinne !?
- Matte Matte, hjäääääääääääääälp.


- Kopiedejt ?


- Matte Matte, hjäääääääääälp, det finns en likasammadan som jag därute.
- Den är dessutom luden ?
- Och den såg ut att vilja äta upp mig.
- Jag tror jag nöjer mig med att vara bara en av mig.


- Sådärja, nu är jag iallafall här uppe OVANPÅ spisen.
- Det finns en smal kant här man kan knata runt på.
- Jättekul är det.


- Ja, sen kan man klättra på den smala kanten här INNE i spisen också.


- Undrar om man kan klättra UPP i SKORSTENEN ??
- Åh vad roligt det skulle vara.
- Man kanske blir lite smutsig, men det får man ta.


- Nähä, de fick jag inte.
- :-((
- Taskig du är Matte.
- Man måste ha lite SPÄNNING i livet.
- Bandit, mitt liv med dig är tillräckligt spännande utan att du ska klättra upp i skorstenen också.


- Okej, då har vi gått igenom hela stugan nästan.
- Bara lilla köket och alla roliga skåp kvar.
- Det borde gå att öppna här nånstans.


- Tar man tag här, så borde det gå att öppna dörren till det här skåpet.


- I med klorna bara.


- Matte, du kan inte hjälpa till ?
- Nä du Banditen, du får allt klara dig själv.


- Inga problem Matte.
- Nu är jag inne i skåpet.
- Här uppe finns det bara konserver.
- Ingen kattmat alls.


- Jag får gå igenom skåpet och kolla vad som finns i andra delen.


- Här borta finns det mat.
- Yes, jag visst det.
- Kände lukten.
- Ska hämta lite och ge till resten av Ligan också.
(det fanns alltså mat där i andra delen av skåpet som Bandit hittade)


- När man har ätit så måste man diska efter sig.
- Jag är inte en sån där mansgriskatt som bara lämnar allt och går.
- Nej, inte jag inte.
- Här står jag på huvet i diskhon jag.
- Och inte en enda skål gick sönder.


- Vill man sen komma tillbaka, så måste man hålla sig väl med värdfolket till stugan.
- , här gosar jag med Matte Marie.
- Matte Marie förklarade också för mig att Kopian därute är en snäll Bandit.
- Att kopian heter Dreamis och är Mamma till Vitöra.
- Vitöra och jag är juh den berömda SchackLigan, så då är jag lugn.
- Det är en snäll och trevlig Kopia alltså.


- Nu sitter jag här och väntar på att få gå ut.
- FAST, det fick jag juh inte.  :-(
- Men det var roligt i stugan ändå.
- MYCKET spännande att upptäcka.
- Tazz o Kram
- Allas er Bandit


Det här var sista delen i Min och Ligans vistelse i Älvdalen.
Alla inläggen hittar du under kategorin
Älvdalen Baltser.


Älvdalen Del 6 - Ligan "In action" 3 av 4

Åtminstone delar av Ligan är "In action".
Det vill säga Prinsen, Prinsessan o Kungen.
Bandit har nämligen lika många bilder som dom Kungliga lyckades skrapa ihop tillsammans.

Nu kommer dessutom svaret på frågan som fanns i Del 1;
"Hur hade vi det då ?
Ja, det beror helt och hållet på vem och vilka du frågar och till viss del i vilken del i vistelsen.
"
Svaret är följande;
Ligan - Ligan tyckte att vistelsen var ren pest, förutom den stunden dom fick vara inne i StorStugan.
MÖJLIGEN är Puzzel undantagen pesten, för det spelar nog ingen jättestor roll om hon sov i Lilla Stugan eller StorStugan.  *ler*
Dom andra tyckte vistelsen var, som sagt pest.
Jag vågade nämligen inte släppa ut dom på fri tazz den här gången, vilket jag gjorde förra vändan jag var uppe.
Men den gången var dom inte lika vana utekatter som dom blivit idag på Landet.
Hemma är dom dock aldrig ute, förutom när jag ibland miljötränar i sele.
Kontentan av detta blev iallafall att dom fick sitta i den Lilla Stugan hela tiden och den ÄR liten.
Jag förstår dom.
Dom uttryckte sitt missnöje när vi kom hem rejält.
Från torsdagkväll till söndagkväll ungefär, kom dom hem EN gång per dygn för att tanka mat och möjligen kolla så jag inte rymt eller nåt. Resten av tiden var dom som bortblåsta.
Faktiskt även Puzzel, även om jag visste var hon befann sig.
Hon låg merparten av tiden under boden och sov.
Prinsen var inte borta riktigt lika mycket, Mattegris som han är.
Grannen fick matförbud för Ligan, så dom inte skulle vänja sig vid att även äta borta, utan åtminstone komma hem och äta ibland.
Men det var några jäkligt jobbiga dagar för Matte.
Nu är ordningen återställd.
Prinsen är där jag är.
Bandit kommer och går.
Prinsessan sover både ute och inne.
Vitöra visar sig ibland hela TVÅ gånger om dagen.  *ler*
Nej, vi gör inte om detta, fast jag trodde när jag åkte att jag skulle kunna ha dom ute ibland, men väl där så blev det juh inte så.
Man lär så länge man lever.
Nästa gång får Prinsen följa med iförd en sele och resten får stanna hemma med Grannen som vakt.

Matte - Matte stortrivdes. Underbart sällskap och massor med god mat.
En STOR nackdel var dock knotten!!!
Det var heeelt fruktansvärt helt enkelt.
Jag har levt på xylocain (nej inte invärtes) och kliat halvt ihjäl mig.
Jag har fortfarande sårskorpor och bett kvar, från dom små elaka liven.
Marie påstod att det blir bättre, men de vete fan.  :-(

Efter denna enormt långa historia så kommer nu bilder.   *skratt*
Att kolla UT är tydligen lika roligt vare sig man är i stor eller lillstugan.


- Undrar om det finns mat härnere tro ?


- Hm, dom andra kom juh in i den här lådan ??
- Matte, kan du hjälpa mig ?

- Ledsen Prinsen, men Matte har filosofin att kommer man inte in eller upp eller över någonting så har man inte där att göra.
- Du min älskling är för stor för den där lådan.
- Sorry
(nu har jag inte ens några bilder på dom andra, men både Vitöra och Bandit var i den, SJÄLVKLART)


- Jaja, får väl ligga här och pryda kistan istället.


Vitöra älskade Vitöra
- Vad säger ni, har jag vuxit nåt sen sist jag var här ?


- Dessutom har Matte kommit upp sig lite i både fotande och kamera.
- Tack för det Matte.
- Nu kommer jag ju till min rätt också i all min glans.


- Jo,spisen är av bra material.
- Lagom strävt att gnida sig mot.


- Matte, nu får du komma hit och vara barnvakt.
- Mitt pass är slut nu.

- Vad bra Vitöra.
- Du har vaktat Wilmer jättebra, medans han sov.  *ler*


- Nu kommer Matte med en massa elaka bilder.
- Jag vill bara visa att jag faktiskt VISST stod ibland.
- I flera sekunder.


- Sådär, nu är det dax att ligga sig igenom stugan.
- Här provar jag hur mattan framför ena ytterdörren är.
- Helt okej om ni frågar mig.


- Väldigt klovänlig också.
- Man får bra grepp att dra sig fram, så man slipper resa på sig.


- Sängen håller bra komfort.
- Bra påslakan och lagom mjukt täcke under.
- Godkänt


- Levinas säng har också helt okej komfort.
- Dessutom ett plus för den fina färgen på påslakanet som gör sig fint mot mina färger.
- Dock ett minus för att det inte fanns nån Ior på, säger Matte.


- Till sist provade jag självklart även den lilla soffan, men Matte var inte direkt vaken så kortet är jättesuddigt. :-(
- Även köksstolarna provade jag, men då var visst Matte nån annanstans.
- Sådär, då har jag legat mig igenom hela StorStugan.
- Betyget som helhet är klart godkänt.

Älvdalen Del 5 - Marie, Vilja och jag fiskar lax

Det höll på att byggas en ny bro för att komma över älven till Martin och Marie.
Det var därför jag inte kunde köra efter den första vägbeskrivningen, sen jag var där sist, utan fick ta den övre vägen istället.
En provisorisk gångbro hade dock gjorts, så man kunde gå över iallafall.
Här ser man älven och en bit av den smala gångbron.


- Bakom den här stenen ska StorLaxen lura, enligt dom däringa som kan sånt här, Sa Marie.


Själv satte jag på mig strumpor och skor för första gången på ett par dagar och höll på att klia ihjäl mig.
SÅ, jag stack ner fötterna i älven och kylde ner dom och det fungerade utmärkt.
Det var relativt bra temperatur i älven.
Jag hade lugnt kunnat bada faktiskt.


Marie ställde sig på gångbron och fiskade.


Medans jag gjorde det jag är allra bäst på, tillsammans med Vitöra.
Vara bakom flötet.
Flötet är den lilla gula pluppen snett uppe till vänster.


Vilja, som i ett tidigare liv garanterat varit vallhund, hade fullt schå att hålla reda på mig och Marie.
- Inkan, kan du stå STILL.
- På ett och samma ställe helst va.


Sen måste man juh rulla sig på den sköna varma betongen, som nya bron byggdes med.


Problemet var nu att MATTE befann sig långt ute på vattnet.
Ja, iallafall på bron.
- Jag kommer jag kommer, för att rädda dig Matte.


- Hjääääääääälp, ett stort gap med massor av vatten under.
- Vad gör jag nu ??
Stackars Vvilja
Det var ett stort hål där och under formligen forsade vattnet fram.
Vilja sprang tillbaka flera gånger för att sen ta sats och tokspringa förbi.
Dessa kort blev dock av förklarliga skäl alldeles för suddiga.  *ler*


Nu är Vilja över och går med långa tazzar mot sin Matte.


- Matte, nu behöver du inte vara rädd längre.
- Nu är jag här.
Det tyckte nog Marie var jättebra.  *ler*
Vilja som väl väger sådär ca 3kg (hon är njursjuk och har så varit länge, så hon har inte så mkt fett på sig) är ett stort och säkert stöd om man skulle ramla i vattnet eller nåt.
Men det är juh tanken som räknas.


- När jag nu ändå är här ute Matte, så sticker jag över till andra sidan och kollar så det är säkert där också.


- Stå still där bara Matte, så är jag snart tillbaka.




- Brofästet på andra sidan är säkrat Matte och Inkan.
- Nu kommer jag tillbaka.

- Så skönt att du finns Vilja.
- Tack !
- Nu är vi lugna Matte och jag.
Ser ni Vilja nere till höger om brofästet ?


- Hjäääääääääääääälp, en alien.
- Jag som trodde att du säkrat området Vilja ??


- Och ute på bron står en alien till ?


Nääääääää, klart de inte va några alien.
Bara våra fina knottdräkter.
En sån borde jag fått så snart jag landade där uppe i urskogen.  :-(

- Hej Inkan och Matte, här kommer jag.


- Behöver ni hjälp med nåt ?


- Tack snälla Dreamis, men Vilja har redan säkrat allt.
- Dåså, då går jag upp igen.
Dreamis var med oss ungefär 5minuter, innan hon försvann.
Vilja däremot, var med precis hela tiden.
Vallade dessutom upp oss för den branta stigen.
Det tog ju lite längre tid för mig att klättra upp än för Marie, men Vilja vallade upp oss båda.
Både bakom mig och framför Marie.
Älskade sötnosen


Jag hade glömt bort att det inte blir riktigt mörkt däruppe, även om det inte är så jättejättelångt.
Men härligt är det.


Efter väl utfört fiskande, *ler* så var det dax för lite varmt i kroppen.
Grädde till vänster och tre kaffekoppar.
Till slut blev det Irish coffee, dock utan farinsocker, fast det gick bra ändå.
Jag hällde i lite extra whiskey.  *skratt*


Jag hade ju tjatat sen jag kom att jag skulle ligga i poolen med en paraplydrink.
Pool hade dom juh, men inga paraplyn.
FAST, Marie köpte det lite i smyg när vi var och handlade.
Nästan paraplyn iallafall.  *ler*


Såhär glad blir man då.
- Tack Marie.


- Om det blev nån fisk ?
- Jupps
- En yttepytte liten firre blev det.
- Men den landade i älven igen.

Älvdalen Del 4 - Ett äkta liv i urskogen

Här uppe i Balser finns vare sig el, vatten eller andra bekvämligheter.
Inte helt sant dock.
En brant backe ner från stugan rinner en stor älv och precis utanför stugknuten, rinner en bäck full med vatten.
Martin är ju ingenjör, så han har fixat både rinnande vatten inomhus och satt upp en solfångare.
När jag var där byggde han ett vattenkraftverk.
Till bastun ska det sedan fixas en varmvattenberedare och en duschkabin.
Nytt aggregat till bastun, var precis nyinstallerat.
SÅ, snart är det bekvämare där än i min stuga, som varken har rinnande vatten, en egen bäck eller dusch.  *ler*
Nå, nu älskar jag mitt lilla Landet i massor och dessutom ligger det liiite närmre än Balser.
För små tvåbeningar är det ett paradis.
Dom förstår ju inte vare sig ordet civilisation eller innebörden av det.
Mamma ska baka tunnbröd på en eld ute.

Och Levina "degar" så gott hon kan.


- Mamma mamma, jag vill också dega, precis som syrran.
- Wilmer, du får vänta tills du åtminstone når upp till bordet.


Mamma och Levina hämtar ved till bakningen.
Tänk, vilket äventyr för en liten treåring.


- Kolla Inkan, vad jag kan.


Marie gräddar tunnbröden.
Kan tala om att dom var sjuuukt goda.


Sen klättrade vi ner ett snäpp från gårdagens middag på oxfilé, till dagens middag som blev tacos.
Dock supergott, FAST, det bara var tisdag ?!
Jag är helt övertygad om att köttfärs, som är stekt utomhus, smakar dubbelt så gott som vanlig.


- Du har helt rätt Inkan.
- Smakar mycket godare.


Så var det det där med Martins alla slangar och grunkor i bäcken.
Spännande spännande för en treåring, men förbjudet förbjudet.
Marie och jag fixar mat, eller tja Marie fixar och jag snackar.
Som vanligt  *ler*
Så ser jag helt plötsligt hur en av dom tjocka slangarna rör på sig.
Anar oråd och säger till Marie, som går och kikar till dotter.
Dotter hade då ordnat en schysst fontän rakt in i skogen.
Hon hade pillat och troligen dragit i nåt hon inte skulle.
Hon lär inte göra om det, för hon blev skitskraj pluttan.

Pappa instruerar dotter vad man får och inte får göra och hur allt fungerar.


- Så här ska du göra Levina.
- Såga rakt såhär bara, så blir det bra.


- Såhär Pappa ?


- Helt rätt mitt barn.
- Du blir säkert nåt stort.  *ler*


Vad blir det månne av denna lilla då ?
Tja, han kommer troligen lägga ner rör i varenda älv i hela Älvdalen.
Han har ju sett hur Pappa gör.


FAST pappa kanske inte har röret i munnen lika mycket som lilleman.  :-)


Älvdalen Del 3 - Lattejakt och fika i Älvdalen

Dag två åkte Marie och jag iväg till stora metropolen Älvdalen för att fika.
Nåja, huvudsysselsättningen var att handla.
Mat
I massor
Jag fick en liten liten liiiten lista, att handla med mig upp.
Det mest nödvändiga för att överleva frukost och middag.
En middag som för övrigt bestod av oxfilé.   *mums*
Efter en stund på Ica förstod jag varför JAG inte fick den STORA listan.
Jösses
Det var två kassor på Ica och vi stod såklart i den ena.
Vi hade ingen kö bakom oss.  *ler*
Efter avklarad handling, stod Fika med Latte på programmet.
haha
Visst var jag rolig.
Latte, tveksamt om dom kunde stava till det.
Ärligt talat såg jag inte ens en Mc Donalds, FAST jag kan ha missat den.
Nån djuraffär att handla nåt onödigt i, hade dom inte heller.  *ler*

Nå, strunt i Latten, fika skulle vi iallafall.
SÅ, in på ett fik som såg ut som ett riktigt fik.
Vi bestämmer att det är bra att grunda med en macka.
Självklart äggmacka.
Den är större än den ser ut.
Smörgåsen skulle komma.
Stressad 08a, undrar efter en stund vart den tagit vägen.
Det visade sig att dom gjorde dom, efter beställningarna dom fick in.
Inte nån plastinpackad pryl som legat sen igår inte.
Den var bara sååå god.


Sen hade vi bestämt oss för två bakelser som vi skulle dela på.
Alltså, seriöst, man säger ju att saker smälter i munnen, men dessa gjorde verkligen det.
Det är det bästa och godaste och mest outstanding jag någonsin kan komma på att jag ätit.
Jösses liksom ?!?!
Värt varenda granjävel jag åkt vilse förbi.  *ler*


I sakta mak tog vi oss sen tillbaka till stugan.
Proppmätta och nöjda
Halvvägs träffade vi på timmerbil, som stod mitt i vägen och lastade.
Det var bara att stanna vid sidan av vägen och vänta.
Jag var glad över att få stå där, istället för att vi möta den i full fart på dom halvsmala vägarna.
Då hade jag garanterat kört i diket.

Älvdalen Del 2 - Musling

Här visar Mormor Vilja hur det går till.
Både Mormor Vilja och Mamma Dreamis har varit duktiga lärare till Vitöra helt klart.
FAST, jag vet att Marie har berättat att Vitöra retade både Mamma och Mormor så dom tappade musen till slut och Vitöra käkade upp dom.  *skratt*
Smart sätt att få middan serverad.
Ibland fungerar hans enda hjärncell utmärkt.  *ler*

- Se här nu Inkan, hur man gör.


- Ett redigt tag över kroppen.


- Smaska ordentligt.
- Det får man när man äter musling.


- Asch, nu glömde jag ju att bjuda.
- Men du kan få den sista biten här om du vill.

- Tack snälla Vilja.
- Men jag föredrar oxfilén.


- Slurp slurp, nu slinker sista biten ner.
- Visst såg det gott ut Inkan ?

- Eh öh.......


Ser ni svansen, tätheten, fluffet.
Vitöra har lite att brås på.  *ler*


Älvdalen Del 1 (av några stycken) *ler* - Resan dit och in

Hur hade vi det då ?
Ja, det beror helt och hållet på vem och vilka du frågar och till viss del i vilken del i vistelsen.
JAG hade det jättebra.
Nästan
När vi väl kom dit och så.
Vi börjar från början.
M&M bor i något som kallas Balser, som ligger en bit utanför Älvdalen.
Jag hade en karta, som visade det sig, saknade en väldigt viktig avtagsväg.
Eller tja, avtagsvägen fanns där, men jag fattade inte att jag skulle SVÄNGA där.
Sätter man en ofullständig karta i händerna på en Inka och skickar ut henne i urskogen utan mobiltäckning, kan det bara sluta på ett sätt.
Katastrof
Martin pratade nåt om att;
- Du hade ju en karta Inkan?!
Jupps, men jag hade tappat bort mig redan nere vid Rot.
Rot ligger sådär 500meter från Älvdalen och sen var det några mil till att köra liksom.

Det där med att titta efter solen och fatta att jag kört fel, ja det ingick inte ens i min tankevärld.
Bara i Martins.
Min kommentar till det hela var;
- Är solen i mina ögon, löser jag det med solglasögon.

Om ni undrar vad all choklad gör där, så var det inte för att få mig att bli vare sig snällare, gladare eller muta mig att hitta rätt nästa gång.
Det sista är säkert en omöjlighet.
Iallafall dom som känner mig och vet att jag kört fel UT ur Strömstad tre gånger och kört mot Göteborg istället för Stockholm.  Alla andra körde ju åt det hållet liksom?!
Nej, chokladen är för att Marie inte smakat några av dom och hon satt fast i urskogen utan sötsaker.
Det är liksom en bit till närmsta tjorre (översatt kiosk).
Xylocainen fyllde en STOR del av min tid, under mina fyra dagar i Balser.
Tyvärr  :-(


Som ni ser på den här bilden så kunde man köra en "Bilpromenad".
Det var väl det jag gjorde, dock inte direkt medvetet.
Efter att börjat min färd i Norrtälje klockan 07:15 och avslutade den i Balser klockan 16:00 ca, så var en "Upptäcktsfärd i Vildmarken" inte direkt det jag hade i åtanke.
SPECIELLT inte som jag hade en galande Bandit och en sjungande (i olika stämmor) Prinsen i bilen.


Här är iallafall älgen.
Han stod betydligt närmre, innan jag lyckats få upp den förbaskade kameran.


MYCKET skog var de.


Till slut var det inte bara träden det växte mossa och gråa hår på,utan även mig kändes det som.




Jag var rätt nära att vända hemåt igen, MEN utsikten att köra samma väg tillbaka med Ligan i bilen (läs Bandit och Prinsen) var inte lockande.
Plan B hade varit att ställa sig på en mobitäckningsfläck och invänta M&M:s efterlysning av mig.
Hör efterlysningen på radion.
"Galen 08a med en Bandit, en Prins, en Prinsessa och en Encellig Skogkatt i bilen efterlyses"
"Senast iförd en champagnefärgad Hyundai, troligen numer röd av dammet."
Jag lyckades faktiskt komma till rätta innan efterlysningen?!
Gudarna vet hur det gick till.

Väl framme så var allt frid och fröjd.
Ja, nästan iallafall.
Jag tappade Prinsen.
Ärthjärnan Matte hade glömt att ta med hans sele.
Prinsen fick panik i en urskog han inte kände igen, plus en urläskig 3-åring som skrämmer skiten ur den stora katten.  Lilla Gubben liksom.
Matte fick panik (fast lyckades hålla mig lugn) och har sällan varit så rädd.
Hjärtat slog som en stånghammare.
Som tur är har jag en väldigt Mattig Prins, som skrikande kom till Matte.
Tar Prinsen i ett fast grepp och går mot "min" stuga.
DÅ, tappar Martin dörren till min stuga och det skramlar utav bara f*?)(&%n.
Prinsen är vid det här laget fullständigt vettskrämd.
Försöker släppa in honom i min stuga coh stänga dörren samtidigt.
Går inte
Tar då ett stadigt tag i hans päls (tackar min lyckliga stjärna att han inte ser ut som Mille, lätt kortpälsad Maine coon), tar ett raskt kliv till buren där Vitöra sitter.
Nästan sliter ut Vitöra och trycker in Prinsen, i en bur som är alldeles för liten för honom, men vad gör man.
Nu har jag då en Prins som är tryggt instängd och istället en Kung på rymmen.
*suck*
Får dock tag i Vitöra relativt snabbt.
Tackar min lyckliga stjärna att han inte ALLTID är så snabbtänkt.  *ler*
Det är inte bara i Bandits närhet det är händelserikt, utan även i Mattes värld händer det saker.
Ideligen  *ler*

Stugan är INTE stor, men till slut är Ligan väl inlåsta.
Martin donade och fixade med nätdörr och blockeringar och Marie ordnade låsanordningar.
Det första Bandit gjorde, var nämligen att klättra på nätdörren.
Såklart

- Matte, ursäkta men du har glömt att öppna dörren ?
- HÄR kan vi inte sitta !


En Tamlinsäker vattenbunke bars in och en låda plus självklart mat.  *pust*
Nu är allt klart.
Söta goaste Levina hade plockat blommor åt mig och Ligan.  *sötnos*
Dock fick den stå på bordet på verandan till stora stugan.


Goaste Levina


Här har vi Wilmer.
När min son var liten, så satt han i en sandlåda och lekte med kottar.
Det var det bästa han visste.
Vi har INTE satt vedklabbarna i nävarna på Wilmer.
Vi har INTE instruerat honom att vifta med dom sådär heller.  *ler*


Sötaste goaste Wilmer




Fortsättning följer..................
Svaret på frågan längst upp kommer.

Balser och Älvdalen har nu en egen kategori.
Läs gärna inlägget om Älvdalen 2007 och kika på sötaste Vitöra, som då tittade ut från storstugan.
Jösses vad han har växt.
Då var han ca 6månader och inte långt ifrån att bli min.
Fast där och då visste ingen av oss vilken vändning det skulle ta.

Home Home Sweet Home

Ja, iallafall är det Landet Landet, Sweet Landet.
Vi kom hem sent i torsdagskväll.
Pep in en snabbis till grannen som fyllde 50år.
En bit tårta, kaffe och ett glas whiskey.   *gott*

Igår var jag helt slut, så det blev inget bloggat.
Dessutom sken solen, så jag passade på att sola lite, plus tog en välbehövlig Landet-Dusch.
Lovar att det behövdes.
Efter fyra dagar i obygden utan att tvätta mig, så kändes det skönt.
Idag har jag varit i stora "Staden" Norrtälje och handlat olja och bensin till gräsklipparen.
Tänk, visste ni att man behövde OLJA till gräsklipparen också ?!
Spännande det hade varit när den hade skurit och jag kommit på det DÅ.
Eller inte kanske................

Idag skiner solen, så det blir lite mer sola och ta det lugnt.
Sen ska jag gå igenom bilderna coh börja skriva lite mer.
En bild från Älvdalen.
Riktigt riktigt mörkt blir det ju aldrig.


Puzzel sover hemma på Landet igen.

Älvdalen sommar 2007

Jag måste få visa en av dom bästa sommardagar jag haft på länge.
Jag tänker ofta tillbaka på den här trippen och mår så bra.
Det var några ljuvliga dagar mitt ute i skogen, för mitt i skogen var och är det verkligen.
Jag hoppas vi får möjlighet att återkomma nån sommar.

Det är hos min älskade vän Marie, alltså Vitöras uppfödare och min bästaste vän.
Jodå, Martin var där med.  *ler*
Mitt djurbestånd var lite annorlunda då, som ni snart ska få se.
Vitöra ingick dessutom inte i Ligan alls och Nike var alldeles ny LigaMedlem.
Det var också en av dom fösta gångerna som min Liga var ute själv på egen tazz.

Här kommer nu "lite" *ler* bilder från vår visit i urskogen.
Det finns ingen el och mobilen dog en liten bit utanför Älvdalen.
Japp, jag överlevde, tro't eller ej.  :-))

Här sitter Trixi utanför Ulla-Britt Karlsson (min bil) och funderar.
- Matte, är du säker på att vi kommit rätt ?
- Jag ser varken tunnelbana, gatbelysning eller nån form av annan civilisation.
- Var är djuraffären så du kan handla mat till mig och Ligan ?


Trixans fundering var inte helt åt "skogen" faktiskt.   haha
Skog skog skog
Bara massor av grönt.


Mer skog och lite vatten längst därnere.
Det kallas älv säger dom som bor här, till mig som är 08a.  :-)


Ja, där kom vi ifrån.
Inte mycket till bebyggelse där heller.


- Matte jag lägger mig här och softar lite medans du letar rätt på stugan vi ska bo i.
- Jag tror du har blivit lurad jag.
Och i ärlighetens namn så funderade jag en stund.
Jag tittade och tittade och tittade efter NÅN form av väg, stig, linbana eller nåt liksom.


Här har ni stigen upp till ehh stugan ??
Visst känns det förtroendeingivande ??
Jag kan dessutom säga såhär att den stigen LUTADE.
Rejält
JAG har knän som inte direkt springer runt i terräng längre.
Tittade på stigen och frågade Martin hur långt det var.
Ja, jag fick nåt kryptiskt till svar har jag för mig.
Han erbjöd sig dessutom att skjuta på mig bakifrån.  *skrattar*
Ja, det fick han nästan göra. 
Kan dessutom tala om att JAG bar ju inte så mycket.
På den tiden var Ligan inte vana utekatter så DOM fick bäras i sina burar upp.
Martin slet.   *ler*
Kanske därför jag inte blivit bjuden igen.  *fnissar*
Eller så kan det var en liten son som kommit ivägen. 
Jag tror på det sista.   *ler*
Men Trixan sprang runt och var i vägen på den smala stigen och mådde uppenbarligen toppen.


Till slut visade det sig att det fanns lite stugor iallafall.
Här är min fina stuga.
Det fanns en bofast säng där.
Trixi låg på golvet och burarna stod därinne, på varandra dessutom och sen var det typ fullt.
Nopp, den var INTE stor, men kanonmysig.


Här är stora stugan där Marie och Martin och kissarna bodde.
"Min" stuga skymtar längst ner.
Inga barn än, 2benta alltså, men det var på G.


Martin och Marie jobbade på en rastgård till Vitöra, Vitöras Mamma Dreamis och Mormor Vilja.


Här tar rastgården form.


Det här är vedboden som det även fanns en bastu i plus en dusch.
Skitcoolt och attans skönt.


På taket till vedbon.


Dass har jag nu lärt mig att det kallas, när det ligger i skogen, eller hur Skat-Ann ?  *ler*


Här kikar Ligan ut FRÅN min lilla stuga.
Eftersom dom alltid varit lätt rymningsbenägna fick vi lägga tunga stenar och göra andra anordningar för att dom inte hela tiden skulle ge sig ut på egen tazz.


Bild inifrån och ut.
Här ser dom upp till storstugan och får nog en och annan skymt av den andra Ligan.  *ler*


Tengel utforskade varenda centimeter inne i stugan, både högt och lågt.
Inte bara Bandit som kan det alltså.


Fina Nike
Jag hade inte världens bästa kamera då.


På språng ute en snabbis.


- Hej Farbror Oliver, skynda in hit.
- Det är läskigt därute.


Nike var inte ute länge.
Det var trots allt tryggast och skönast i buren tyckte hon.


NÅN trivdes sååå bra.
Ju skitigare man är, dessto bättre har man haft det.  :-)


I storstugan såg det ut såhär.
Vilja kikandes ut.


Liten Vitöra
Goaste älsklingen så liten du var.


Storstugekissarna tittar på Lillstugekissarna och undrar vad det är för inkräktare som flyttat dig.
Och nej, den svart-vita härinne är inte Bandit, men det var många gånger vi hajade till och trodde att fel katt lyckats komma på fel sida av dörren.


MEN, det var tydligen trots allt inte mer upphetsande än att Mamma Dreamis la sig att sova.
Bland rengöringsgrejjerna
Knaskatt


Ligan älskade att vara ute och springa.
Bandit










Tja, han gör som han brukar.
Högst
Längst
Modigast
Smutsigast
*ler*


Han tog med sig Tengel.


Som i sin tur fick med sig halva vedboden i svansen........


................... som framifrån såg helt okej ut.
En cool kille


............... men från sidan ?!   *ler*
Det fanns tydligen babianer i Älvdalenskogarna.


Men han var iallafall tovfri efter den lejonklippningen och lite päls hade han hunnit få tillbaka.


Men han stortrivdes och det syns verkligen.


Oliver njöt även han i massor.
I början dock liite avvaktande.


Men det dröjde inte länge förrän han röjde runt som Bandit och Tengel.
- Matte jag ser en älg.
- Får jag jaga den ?
- Nåja, lite mindre djur kanske gubben.


- Okej, då smyger jag på sorkar istället.


Trixi softar och njuter.


Älskade Marie, Vitöra flyttade till slut.
Framåt hösten
Och till mig
En liten plutt här, men en stor fin underbar och otroligt berest KUNG idag.


Vi tappade inte bort oss däruppe i skogen.
Vi kom hem igen till asfalt och larm och tunnelbanor.
Men jag längtar ofta tillbaka, trots att jag har Landet.
Det var en upplevelse och så himla mysigt och skönt.
Vi åt säkert och mös, men ärligt talat kommer jag inte ihåg nåt av det alls.
Bara hur skönt och mysigt det var.
Vi fiskade i älven också har jag för mig.
NU ska jag sluta, innan jag tröttat ut varenda läsare jag har.   *ler*



RSS 2.0